Ja, något annat är omöjligt

Tänkte om man höjer kompet till 28:1 borde det göra en del på verkningsgraden. Så helt omöjligt borde det inte vara.

Våra ottomotorer borde väl dra 1,4 gånger mer E85 än bensin? Normalt för mig brukar ligga runt 1,3, tror att det gäller för de flesta?

Om priset för ED95 är så högt som 12kr/l är det heller inte intressant att se om det går att köra en otto-motor på det bränslet.

Jag tror inte att ED95 innehåller några speciella tillsatser för att förbättra smöjningen av bränslesystemet.

Däremot tändförstärkare för att få bränslet att självantända lättare.
Gällande förbrukningen så kommer du nog inte att komma ned till samma l/mil-siffra på etanol eftersom det är betydligt lägre energiinnehåll i etanol än diesel.
Vad Scania lyckats med är att nå samma specifika förbruking.

Det gör att man får räkna på ett annat sätt för att se om det är lönsamt.
Kan dock meddela att man säljer ED95 för omkring 12 kr/l...och det då ger samma ekonomi som att köra på vanlig diesel.

minns från skolan att kompressionsförhållandet var linjärt propotionellt mot uteffekten...
dubbelt tryck = dubbla effekten...
i varjefall matematiskt.
vilket borde innebära att kompresionshöjning höjer verkningsgraden.

Riktigt så enkelt är det inte utan förhållandet mellan kompressionsförhållande och verkningsgrad är logaritmiskt.
Det kan nog stämma bra vid mycket låga kompressionsförhållanden (upp till 6 eller 7 för en ottomotor) att det är ett linjärt samband, men däröver börjar kurvan plana ut.

Matematiskt ser uttrycken dessutom olika ut för otto- respektive dieselprocesserna, även om praktiska tillämpningar av otto- respektive dieselmotorerna brukar ligga någonstans mellan de renodlade teorierna för respektive motortyp.
Skillnaden är att i ottomotorn anser man teoretiskt att förbränningen sker momentant, alltså vid konstant volym (kolven hinner alltså inte röra sig nämnvärt mellan antändningen och att bränsleluftblandningen har brunnit färdigt), men i dieselmotorn tänker man sig en förbränning vid konstant tryck, dvs att bränslet sprutas in under hela förbränningstakten i samma hastighet som det brinner upp.
Jag har min termodynamikbok utlånad just nu så jag får återkomma med mer teorier när jag har fått tillbaks den och kunnat läsa på.

Riktigt så enkelt är det inte utan förhållandet mellan kompressionsförhållande och verkningsgrad är logaritmiskt.
Det kan nog stämma bra vid mycket låga kompressionsförhållanden (upp till 6 eller 7 för en ottomotor) att det är ett linjärt samband, men däröver börjar kurvan plana ut.
Matematiskt ser uttrycken dessutom olika ut för otto- respektive dieselprocesserna, även om praktiska tillämpningar av otto- respektive dieselmotorerna brukar ligga någonstans mellan de renodlade teorierna för respektive motortyp.
Skillnaden är att i ottomotorn anser man teoretiskt att förbränningen sker momentant, alltså vid konstant volym (kolven hinner alltså inte röra sig nämnvärt mellan antändningen och att bränsleluftblandningen har brunnit färdigt), men i dieselmotorn tänker man sig en förbränning vid konstant tryck, dvs att bränslet sprutas in under hela förbränningstakten i samma hastighet som det brinner upp.
Jag har min termodynamikbok utlånad just nu så jag får återkomma med mer teorier när jag har fått tillbaks den och kunnat läsa på.