Etanol.nu http://www.etanol.nu/forum/ |
|
Bra studie av biogasens klimatpåverkan http://www.etanol.nu/forum/viewtopic.php?f=28&t=5622 |
Sida 1 av 1 |
Författare: | aryan [ tor 10-02-18 15:38 ] |
Inläggsrubrik: | Bra studie av biogasens klimatpåverkan |
Riktig bra rapport tycker jag: http://www.miljo.lth.se/svenska/internt ... t%2069.pdf Citat: Slutsatser Ett syfte med föreliggande studie är att presentera data specifika för Söderåsens biogassystem. De faktiska värdena för energibalans och miljöpåverkan kan därför inte rakt av användas för andra biogassystem även om många delresultat är av mer generell natur. Ett annat syfte är att beskriva en modell för hur en energi- och miljösystemstudie kan genomföras för en specifik biogasanläggning och vilka parametrar som är viktiga att beakta. Specifikt för Söderåsens biogasanläggning gäller att: • Produktionen av fordonsgas beräknas ha en energibalans på cirka 5,5. Känslighetsanalysen visar att systemet i sämsta fall får en energibalans på 3,4 och i bästa fall medför en minskad energianvändning även utan att beakta den producerade biogasen när förutsättningarna ändras. • Emissionerna av växthusgaser uppgår till 16 gram/kWh fordonsgas med en variation från -50 – 125 gram/kWh. I basfallet domineras de direkta effekterna av metanläckaget från anläggningen. Dessa uppvägs mer än väl av de minskade emissionerna av lustgas från produktionen av mineralgödsel. Om det istället antas att elektriciteten producerats med naturgas som bränsle är det användningen av elektricitet som har störst betydelse för emissionerna. Typen av elektricitet har också större betydelse än om den ersatta mineralgödseln producerats med eller utan lustgasrening. Jämfört med bensin sänker fordonsgasen som producerats på Söderåsens biogasanläggning i basfallet emissionerna av växthusgaser med närmare 95 %. I bästa fall sjunker emissionerna med närmare 120 % och i sämsta fall sjunker de med 60 %. De emissioner som här antagits i basfallet är därmed klart bättre än motsvarande data för etanol från vete och RME från raps som i andra studier bedöms sänka emissionerna med cirka 80 % respektive 65 % förutsatt att biprodukterna används som foder. • Bidraget till övergödningen beräknas uppgå till cirka 6 gram NO 3-ekv./kWh och variera från -3 – 16 gram/kWh. En mycket stor andel av emissionerna är kopplade till lagring och spridning av biogödsel. En eventuell täckning av biogödsellagren skulle därför medföra en betydande förbättring. • Den påverkan på åkermark som uppstår när biogödsel ersätter mineralgödsel är inte försumbar och bör därför inkluderas i liknande systemanalyser, särskilt om biogödseln sprids på åkermark som är känslig för packskador. • Föreliggande studie har identifierats flera möjliga åtgärder för att sänka emissionerna av växthusgaser. De åtgärder som har störst betydelse för att minska emissionerna leder till ett minskat läckage av CH4 och/eller medför en ökad produktion av fordonsgas samt ökar mängden tillgängligt kväve i biogödseln. • Om anläggningen täcker biogödsellagren och installerar en flispanna, vilket inte bedöms medöra några nettokostnader, minskar emissionerna av växthusgaser till -13 gram/kWh. • För övriga åtgärder bedöms nästan samtliga medföra kostnader under 50 öre/kg CO2 vilket är hälften av nuvarande koldioxidskatt och en tredjedel av den kalkylkostnad som presenteras av SIKA (2008). Om dessa åtgärder genomförs sjunker emissionerna till - 60 gram/kWh vilket motsvarar en reduktion på cirka 120 % jämfört med bensin. • Att pumpa en del biogödsel och flytgödsel har i föreliggande studie visat sig vara en mycket dyr lösning med liten effekt på de totala emissionerna av växthusgaser. Anledningen till detta är framförallt de relativt små volymer som är aktuella för pumpning. Pumpning kan dock ge andra miljövinster som inte beaktats här. • Att genomföra de föreslagna förbättringsåtgärderna skulle öka produktionskostnaden med mindre än 2 öre/kWh fordonsgas. Om hela summan läggs på priset till slutkund bedöms priset öka med ett par procent. Man kan naturligtvis ha synpunkter på att metan ur avfall jämförs med veteetanol, det hade varit en mera rättvis jämförelse om biogas från jordbruksgrödor jämfördes med etanol från vete eller biogas från avfall med etanol från avfall. Det som inte heller har räknats in är metanutsläppen från gasbilar. Citat: Den aktuella energi- och miljösystemanalysen inkluderar produktion och distribution av fordonsgas från Söderåsens biogasanläggning. Systemgränsen sätts dock omedelbart efter tankning och förbränningen av biogasen inkluderas inte. De flesta andra biogasuppgraderingsanläggningar verkar ha högre metanläckag än den som rapporten undersökt. Citat: Idag är vattenskrubber den vanligaste tekniken i Sverige (Dahlgren, 2008) då den finns installerad på 25 av 34 anläggningar. Därefter kommer PSA (Pressure Swing Adsorption) som finns installerad på 7 anläggningar och bland annat på Söderåsens biogasanläggning. Citat: När biogas uppgraderas med PSA uppkommer det ett metanläckage i den restgas som lämnar
anläggningen. Kravet på leverantören är ett metanläckage på maximalt 2 % (Fischer, 2008). Mätningar som genomförts visar dock på ett läckage på 1,4 % av den producerade mängden uppgraderad biogas (Ivarsson, 2008). Jämfört med de andra uppgraderingsanläggningar som deltog i undersökningen visade Söderåsens biogasanläggning ett lågt läckage (Holmgren, 2008). |
Sida 1 av 1 | Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme |
Powered by phpBB® Forum Software © phpBB Group http://www.phpbb.com/ |