Nils-Eric Frendin, chefredaktör för Vi Bilägare, har skrivit följande krönika:
Citat:
Baksmälla för dieselköparna
Det började i dur med dubbla skatterabatter men slutade i moll med ett dieselpris som sköt i höjden och passerade literpriset på bensin med råge. Idag finns många upprörda ägare till nya dieselbilar som känner sig rent ut sagt blåsta på konfekten. 2008-04-21
Under hela förra året kunde den som köpte ny dieselbil, som klarade miljögränsen på 120 gram koldioxid per kilometer, få 10 000 kr i miljöpremie. Hade bilen dessutom partikelfilter blev det 6 000 kr extra, totalt 16 000 kr alltså. Idag finns inte partikelfilterrabatten längre, men den som slog till före årsskiftet kunde tillgodogöra sig båda rabatterna.
En bra affär ekonomiskt som inte blev sämre av dieselbilens låga förbrukning, men också en bra insats för miljön. Vad händer då? Jo, priset på diesel skjuter i höjden med raketfart och passerar för första gången i historien priset på bensin med närmare en krona. Snopet!
Inte blir det bättre av att de flesta bedömare tror att dieselpriset kommer att ligga kvar på en hög nivå. I senaster numret av Vi Bilägare (6/2008) har vi försökt reda ut varför dieseln plötsligt blivit så mycket dyrare.
” motmedel
i sin hand”
Ökad efterfrågan i kombination med bristande raffinaderikapacitet anges vara den främsta orsaken. Och visst har efterfrågan ökat, i Sverige säljs det nu för första gången mer diesel än bensin. Så har vi också det tredje högsta priset i Europa, det är bara Norge och Storbritannien som tar ut runt en krona mer. Hos vår granne Finland är dieseln 1 krona och 50 öre billigare per liter. Billigast i Europa är Lettland där dieseln kostar 9.41 kr litern.
Att stimulera den lovande trenden med en övergång till lågförbrukande dieselbilar är helt rätt ur miljösynpunkt. Därför är det olyckligt att den dieselboom vi sett det senaste året nu kanske kommer av sig på grund prishöjningen på bränslet.
Men det behöver inte bli så, regeringen har ett motmedel i sin hand om den bara är beredd att använda sig av det. Genom att, åtminstone tillfälligt, ta bort straffskatten, närmare 60 öre litern, på importerad, svavelfri diesel skulle priset kunna sänkas till en nivå i närheten av där det låg tidigare.
Frågan är förstås om den viljan finns, skattekronorna har en tendens att väga tyngre än miljöintresset när det väl kommer till kritan.
Vad tycker du?
Ska dieselskatten sänkas?.
Nils-Eric Frendin
Chefredaktör
http://www.vibilagare.se/zino.aspx?articleID=12278Jag tog chansen och tyckte till med följande mejl:
Citat:
Hej.
Självklart ska dieselskatten INTE sänkas. Om diesel hade varit lösningen på
våra miljöproblem förstår jag inte varför man inte har satsat på detta bränsle
flera decennier tidigare. Nej, miljöproblemen löses inte med ett bränsle som
endast sänker koldioxidutsläppen med 20%, men i övrigt har samma eller högre
utsläpp än bensin. Exempelvis är ju kväveoxidutsläppen tre gånger högre för en
dieselbil än motsvarande bensinbil.
Lösningen är istället förnybara bränslen som etanol och biogas och för alla
del också RME för dieselmotorer. Etanol bombarderas med myter och halvsanningar
om dess dåliga egenskaper ur miljö- och etisk synpunkt. Ett bombardemang som
gasbilar slipper. Antagligen eftersom det säljs så få gasbilar (94 stycken i
februari mot 4649 etanolbilar). Pratet om vätgas om 10-15 år har pågått de
senaste 50 åren och hela tiden har det hetat just att om 10-15 år har vi
fungerande vätgasbilar här och ett utbyggt infrastrukturnät. Alltså bara ett
sätt att förhala övergången till dagens förnybara bränslen med löftet om att
det snart kommer något som är ännu bättre. Det kommer säkert något ännu bättre,
men tills dess bör vi använda det bästa vi har idag och det bästa vi har idag
är absolut inte diesel.
Etanol är ett utmärkt bränsle. Etanoldrift ger en minskning av utsläppen av
fossil koldioxid upp till 75 procent. Allra bäst ur miljösynpunkt är etanol
från sockerrör odlade i tropiska områden. Etanolen i E85 i Sverige består till
70 procent av etanol från sockerrör. Resterande 30 procent kommer från rester
från pappersmassainsustrin. Den etanol som i Sverige produceras ur vete går åt
till låginblandningen i bensin. Forskning sker på nästa generations
cellulosabaserade etanol. Runtom i världen utvecklas också metoder att utvinna
etanol ur sädesstrån, men också syntetisk etanol. Snart har vi etanol som inte
kan beskyllas för att konkurrera med matproduktionen. Sverige är inte på något
sätt unikt i sin satsning på etanol. I USA finns 500 fler etanolpumpar än i
Sverige och många fler etanolbilmodeller. I Frankrike finns sammanlagt 245
pumpar och i Tyskland 145. Etanolpumpar finns även i bland annat i Belgien,
Spanien, Schweiz, Storbritannien, Estland, Norge, Nederländerna och Ungern.
Runtom i Europa byggs etanolfabriker upp.
Det har också visat sig att nyblivna dieselbilsägare kör mer och därför tas
den 20-procentiga minskningen av koldioxidutsläppen ut av ännu sämre resvanor
när man ännu oftare tar bilen när man lika gärna kunde ha cyklat, samåkt eller
åkt kollektivt.
Robert Korán, Hässleholm
kassör i föreningen Etanol.nu
Om Etanol.nu:
Föreningen verkar för att fossila drivmedel ersätts med etanol. Detta sker
genom att föreningen sprider information om etanol som bränsle, gällande hela
kedjan från produktion till förbrukning och omfattar såväl hållbar produktion
som ekonomi för den som driver sin bil på etanol. Vi påverkar lagar och
regelverk så att det ska bli enklare att som privatperson konvertera sin bil.
Vi verkar även för att kunskapen om etanol som bränsle och konvertering av
bensinmotorer till etanoldrift ökas och sprids.
Vår enda drivkraft för att verka för etanoldrift är miljöfrågor i allmänhet
och accelererande växthuseffekten i synnerhet. Etanol är ett biobränsle som är
tillgängligt nu och kan användas i befintliga bilar.
_________________
Svara på enkäter och tjäna poäng som kan växlas till rabattkuponger:
https://www.ipsosisay.com/sv-se/referra ... 0238038d7c