Etanol.nu

02:00 | torsdag 22 januari 2009
Även Antarktis blir varmare

I genomsnitt en halv grad varmare de senaste 50 åren.För första gången visas nu att även Antarktis har drabbats av klimatförändringen och blivit varmare. Tidigare har man trott att de södra polarregionerna har klarat sig, och faktiskt blivit kallare medan resten av jorden värms upp.

Men nya beräkningar visar alltså att temperaturen stiger också på Antarktis.

Professor Per Holmlund på Stockholms universitet, som är en av Sveriges få experter på Antarktis, säger att situationen är allvarlig.

– Fram tills nu så har det inte funnits några som helst belägg egentligen för att det kan vara varmt i luften dessutom men det är det de visar. Att det dessutom är en uppvärmning i luften, säger Per Holmlund.

Redan för ett år sedan konstaterades att stora mängder is försvunnit från den västra delen av Antarktis. Det handlar om hundratals miljarder ton per år.

Och nu kan man för första gången se att temperaturen också stigit i luften på Antarktis. I genomsnitt för hela kontinenten har den ökat med en halv grad de senaste 50 åren, men den känsliga västra delen av kontinenten har värmts upp mer.

Drew Shindell, på NASA Goddard Institute for Space Science är en av forskarna bakom studien. Han säger att vi nu ser en uppvärmning av klimatet på jordens alla sju kontinenter.

– Det här ligger i linje med förutsägelserna om vad som ska ske med temperaturen på grund av växthusgaserna i atmosfären, säger Drew Shindell.

Det har varit svårt att få grepp om hur klimatet på Antarktis utvecklar sig. Kontinenten är extremt svårtillgänglig, och här finns inte lika många bra mätstationer som i de norra polartrakterna.

Kunskapen om Arktis i norr är betydligt större, och härifrån har också larmrapporterna om uppvärmning och smältande isar duggat tätt.

Nu börjar forskarna förstå mer också om Antarktis, något som kommer att ytterligare förmörka nästkommande rapport från den internationella klimatpanelen IPCC, säger glaciologen Per Holmlund.

– Det här är någonting man kommer att tala om nu i den kommande IPCC-rapporten. Det är inte riktigt med i den gamla eftersom vi inte hade informationen om att vi hade de här kraftiga uttunningarna av isen. Det är någonting man har fått fram nu mycket sent, under 2000-talet när man har kunnat se det med hjälp av satelliter, säger Per Holmlund.

Mona Hambraeus

Att samla in energi och göra el av den (oavsett metod) kommer därför höja tempen på jorden - detta har sci-fi-författare vetat i årtionden - och är skälet till att en civilisation inte kan bli hur energikonsumerande som helst utan att gå under.

Så mycket spädde stormen Gudrun på växthuseffekten
Av Erik Klefbom

Klimat Stormen Gudrun förstörde en sjättedel av den svenska skogens kapacitet att ta upp koldioxid. Det skriver en svensk forskargrupp i Global Change Biology.

Den svenska skogen tappade en sjättedel av sin kapacitetet att ta upp koldioxid efter stormen Gudrun.
De senaste årens stormar har rubbat skogens förmåga att ta upp koldioxid. Inte bara det - i samband med att träden knäcks och marktäcket bryts upp frigörs koldioxid som stiger upp i atmosfären i snabbare takt än normalt.

En svensk forskargrupp under ledning av Anders Lindroth vid Lunds universitet har räknat fram hur den hårda vinterstormen Gudrun 2005 påverkat koldioxidbalansen. Slutsatsen är att skogen det följande året förlorade en sjättedel av sin normala förmåga att absorbera koldioxid – cirka 3 av totalt 18 miljoner ton.

Nästan en hel svensk årsproduktion av virke fälldes den stormiga januarinatten 2005 – eller 66 miljoner kubikmeter virke på ett 272 000 hektar stort område i södra Sverige. Forskarna mätte upptaget och utsläppen av koldioxid i två mindre områden och räknade sedan ihop för hela det stormdrabbade området.

Forskarna uppskattar utifrån detta att den större stormen Lothar som drog fram över Centraleuropa 1999 minskade kontinentens kolupptag med ungefär 16 miljoner ton – en tredjedel av den totala kapaciteten.

Störningar i lokala ekosystem misstänks ligga bakom variationer i den fortlöpande kolcykeln – förutom stormar tros skogsbränder vara en mycket viktig orsak till detta men det kan också röra sig om större insektsangrepp.

En annan aktuell studie från SLU:s program för Klimatpåverkan pekar i samma riktning. Den visar att upptaget av kol från den svenska skogen varierat mellan 20 och 36 miljoner ton koldioxid under de senaste 20 åren – 2007 var upptaget endast 20 miljoner ton. Orsaken till detta är enligt forskarna den höga avverkningstakten i skogsbruket.