Etanol.nu

Kärnkraftshot fall för piketen

Uppsalas polisledning hävdar att Stockholmspiketen ska bistå i skyddet av Forsmark. Men piketens personal uppger för SvD att de saknar både träning och lokalkännedom, vilket kan bli avgörande i händelse av en olycka eller attack.


Länge var EPI, Enheten för planerade insatser, den del av polisen som hade bäst kunskap om de speciella förutsättningar som råder vid Forsmarks kärnkraftverk i norra Uppland. EPI hade bäst lokalkännedom samt avgjort flest timmar av träning vid anläggningen.

Enheten skulle, i händelse av en attack mot Forsmark, med största sannolikhet också vara först på plats. Men som SvD tidigare berättat försämrades skyddet av kärnkraftverket kraftigt då EPI nyligen lades ned.

Den enhet som kom i stället, Förstärkningsenheten, ska huvudsakligen ägna sig åt mängdbrott. Den besitter inte heller samma kompetens som EPI, vars personal till stor del arbetar inom närpolisen i dag.

I väntan på att ny kompetens ska byggas inom Uppsalapolisen har avtal slutits med Stockholmspiketen som under en tid ska understödja länet i norr – inte minst kring de insatser som gäller Forsmark.

Björn Cewenhjelm, chef för Stockholmspiketen, är förtegen men säger att bedömningen är att man har resurser att täcka både Uppsala och Stockholm. Övriga uppgifter är inte en ”medial grej”.

Inte heller Erik Lagerholm, operativ polischef i Uppsala län, vill ge några detaljer. I stort påtalar han bara att man följer det planverk som gjorts upp.

–Piketen kan utföra alla uppgifter minst lika bra som EPI gjorde, säger han apropå de båda enheternas olika inriktning.

Men flera personer som SvD talat med uppger dock att det inte stämmer. Av rädsla för repressalier uppifrån vill inte någon framträda med namn, men samtliga ger samstämmiga uppgifter.

–Vi saknar lokalkännedom i Forsmark. Det krävs att vi på något sätt tränar där uppe för att få god kompetens, säger en person från Stockholmspiketen och konstaterar i nästa andetag att just lokalkännedom självklart ger en fördel i ett kritiskt skede.

Ett exempel är att den största av de tre reaktorerna har 3000 rum att orientera sig bland vid en eventuell utryckning.

–För att kunna skydda anläggningen måste man veta vart man ska ta sig. Om en attack mot Forsmark skulle inträffa är tiden avgörande för hur allvarlig skadan blir.

Ytterligare en faktor som skulle påverka tiden för utryckning är det faktum att piketen har sin bas i Stockholm, medan EPI fanns i Uppsala, med betydligt kortare avstånd till Forsmark.

Men inte bara skyddet av kärnkraftsverket blir lidande med den nya ordningen. Stockholmspiketen tränar i grunden för hot och extrema situationer i huvudstaden:

–Ska vi plötsligt släppa det och ägna oss åt kärnkraftshot? Här måste ledningen avgöra hur man fördelar resurserna. Det är okej att vi tar ett sådant ansvar, men då måste vi lägga tid och personal på Forsmark och säga nej till andra saker, säger en person.

Flera poliser med kunskap om den verksamhet som EPI bedrev undrar hur en enhet som tidigare var prioriterad så snabbt kunnat monteras ned.

–Det man byggt under många år är bara borta. Det är ett slöseri med resurser, säger en person.

Regeringen överens om kärnkraft

Det blir ingen ny lag som uttryckligen förbjuder statliga subventioner till kärnkraft. Det beslutade regeringen i dag, efter åratal av diskussioner, rapporterar Ekot i Sveriges Radio.

Allianspartierna har varit oeniga kring vad som ska tolkas som kärnkraftssubvention. Centerpartiet har velat se en sträng tolkning som skulle innebära att industrin skulle få svårt att få lönsamhet i ny kärnkraft medan Folkpartiet har velat se så gynnsamma villkor som möjligt.

IT- och energiminister Anna-Karin Hatt (C) är nöjd med överenskommelsen.
– Jag är väldigt nöjd med att vi på flera punkter nu har säkerställt att kärnkraften är en energikälla som får stå på egna ben, bära sina kostnader och ta större ansvar också för de risker som är förknippade med den energikällan, säger hon.

Enligt Anna-Karin Hatt lever kärnkraftindustrin i Sverige redan i dag upp till kravet på att klara sig utan statliga subventioner. Det var ett besked som industrin har länge har väntat på. Det kan få avgörande betydelse för om det går att få lönsamhet i att bygga ny kärnkraft.
Det har gått tre år sedan allianspartierna gjorde den historiska överenskommelse som ledde till att förbudet mot att bygga ny kärnkraft togs bort.

Samtidigt sa regeringen att staten inte ska subventionera byggandet av ny kärnkraft. Men inte förrän i dag har allianspartierna alltså lyckats komma överens om vad det innebär.
Centerpartiet, som historiskt har varit motståndare till ny kärnkraft, vill ha en sträng tolkning av begreppet, som skulle göra det svårt för industrin att få lönsamhet i ny kärnkraft.
Folkpartiet vill tvärtom göra villkoren så gynnsamma som möjligt.

I och med dagens beslut blir det inga lagförändringar som försvårar byggandet av ny kärnkraft. Regeringen säger att det inte behövs någon ny lag som uttryckligen förbjuder statliga subventioner och att en sådan lag riskerar att krocka med grundlagen.

Beskedet att industrin ska ha ett obegränsat ansvar vid en olycka skjuts på framtiden med hänvisning till beslut i andra EU-länder.

Större ansvar, alltså fortfarande samhället som få står för en del av kostnader när nått går på tok ordentligt?

Regeringen säger att det inte behövs någon ny lag som uttryckligen förbjuder statliga subventioner och att en sådan lag riskerar att krocka med grundlagen.