Etanol.nu

Höjt bensinpris i klimatsatsning

Koldioxidskatten höjs och bensinen blir 29 öre dyrare per liter när regeringen satsar på klimatet.

Regeringen presenterade idag, måndag, ett av förslagen ur den kommande höstbudgeten.

De borgerliga partiledarna vill satsa på ett klimatpaket som bland annat innebär dyrare bensin.

Den största delen av paketet är en höjning av koldioxidskatten. När moms och den årliga indexuppräkningen räknats ihop innebär skattehöjningen att bensinen blir 29 öre dyrare per liter.

När det gäller diesel höjs också energiskatten vilket innebär att dieseln blir 55 öre dyrare per liter. Som kompensation för detta vill regeringen att fordonsskatten på dieselbilar sänks med 284 kronor per år.

Det föreslås också att reseavdraget för dem som måste resa med bil till och från jobbet höjs med 50 öre till 18.50 kronor per mil.

Senast 1 januari 2009 ska också det särskilda tullvillkoret för etanol tas bort.

Jordbruket kommer att kompenseras för den höjda dieselskatten. Partiledarna utlovade också förbättringar för industrin, men ville vänta med att redovisa vilka åtgärder industrin kan vänta sig.

Totalt beräknas att de höjda skatterna ska öka inkomsterna till statskassan med tre miljarder kronor.

Klimatskattepaketet presenterades i samband med ett möte i Stockholm där allianspartierna firade att de nu suttit ett år vid makten.

- Klimatet är en av de stora frågorna och därför krävs tuffa beslut, sade näringsminister Maud Olofsson (c).

Kristdemokraterna lovade i valrörelsen lägre pris på drivmedel. Nu går alliansen motsatt väg.

- Det är inget jag längtat efter, säger kd-ledaren Göran Hägglund till TT.

Han anser ändå att höjningen är acceptabel eftersom inkomstskatterna sänks och reseavdraget höjs.

- Vi pressas mellan vad vi måste göra för miljön och vad vi vill göra för att skapa möjligheter för människorna att leva och bo där de vill.

DN

Naturskyddsföreningen
Pressmeddelande 2007-09-17

Höjd skatt på koldioxid viktigt steg

Naturskyddsföreningen välkomnar regeringens förslag på höjning av koldioxidskatten.
- Det är en framgång i kampen mot klimatförändringarna, säger generalsekreterare Svante Axelsson.


Skattehöjningen på koldioxidutsläpp kommer att innebära att bensinpriset kommer att gå upp och utsläppen av växthusgaser i Sverige går ner. Regeringen har ännu inte presenterat helheten i budgeten vilket gör det svårt att bedöma effekterna men klart är att en höjning av skatten på koldioxid förstärker de andra åtgärderna på klimatområdet som redan presenterats.

- Sverige tar ett viktigt steg framåt för att också visa vägen för andra länder i framför allt EU. Jag tror att effekten av det här beslutet är långt större än den faktiska utsläppsminskningen. Genom att Sverige visar att det går att minska utsläppen har den svenska rösten i kommande kliamatförhandlingar blivit starkare och trovärdigare i och med dagens beslut, säger Svante Axelsson.

Tillsammans med ben sinskattehöjningen höjs också skatten på diesel ännu mer tillsammans med en sänkning av fordonsskatten på dieselbilar.

- På dieselbilar får en flytt av beskattning från fasta kostnader till rörliga, det stimulerar minskat bilåkande vilket är bra för miljön, säger Magnus Nilsson, trafikhandläggare på Naturskyddsföreningen.

Naturskyddsföreningen är dock kritisk till förändringen av reseavdragen. Ett höjt reseavdrag är ett dåligt sätt att kompensera glesbygden för höjda koldioxidskatter menar Naturskyddsföreningen.

- Höjda reseavdrag skulle främst gynna bilister i storstadsregionerna som samtidigt har landets bästa kollektivtrafik, säger Svante Axelsson.

Regeringen skriver tydligt i pressmeddelandet att syftet med beslutet är att minska utsläppen av koldioxid.

- Det är viktigt att regeringen slagit fast sambandet. Nu måste vi bevaka detta för att se att nivån på skattehöjningen verkligen leder till minskade utsläpp, annars bör ju nivån justeras uppåt, säger Emma Lindberg, klimathandläggare på Naturskyddsföreningen.

Naturskyddsföreningen är dock kritisk till förändringen av reseavdragen. Ett höjt reseavdrag är ett dåligt sätt att kompensera glesbygden för höjda koldioxidskatter menar Naturskyddsföreningen.

Precis, bättre hade varit att göra det möjligt för vanligt folk på landsbygden att konvertera sin 10 år gamla bil till etanoldrift!

Jag tror politikerna är rädda för riskerna, dvs ev. utsläppsökningar pga dåliga konverteringar etc. Bilarna är ju trots allt väldigt reglerade och testade jämfört med mycket annat.

Så länge över- och medelklassen har råd att köpa ny Saab (svensk industri!) biopower, så är det säkerligen alldeles lagom takt för tillfället, kanske de tycker.

Ett hån mot klimatet
LEDARE 19 september 2007
Skriv ut sidan
Tipsa en vän

I valrörelsen för ett år sedan såg Alliansen grön skatteväxling som ett slags kommunism och miljöpolitiken var ”ingen prioriterad fråga” för den blivande statsministern. Alliansbrodern Göran Hägglund gick till val på sänkt bensinskatt, vilket måste vara det mest misslyckade politiska utspelet i modern tid. Även efter valsegern, då till och med Reinfeldt fått upp ögonen för klimathotet, meddelade han att Sverige inte kan gå före andra länder i utsläppsminskningar.
Nu är det annat ljud i skällan. Man kan väl uttrycka det som att verkligheten har hunnit ifatt även borgarna. I måndags kom beskedet att koldioxidskatten ska höjas, vilket innebär dyrare bensin och diesel, och Hägglund mumlade skamset om att kristdemokraterna fick böja sig för alliansmajoriteten. Reinfeldt medger nu att han hade fel – Sverige kan och ska gå före andra länder.
Veckan innan meddelade regeringen att ytterligare en miljard kronor ska satsas på energieffektiviseringar, klimatforskning och biobränsle under tre år. I praktiken innebär det alltså att regeringen nu omfamnar grön skatteväxling (höjd energiskatt växlas mot sänkt inkomstskatt) och fortsätter på den förra regeringens klimatpolitiska spår.

Vad regeringen – i likhet med den förra – däremot ännu vägrar inse är att klimatkrisen är så omfattande och allvarlig att den kräver helt andra åtgärder än lite skattehöjning här och lite forskningspengar där.
29 öre i bensinskattehöjning lär inte få andra än riktigt fattiga att ställa bilen. Att en tankning blir 15 kronor dyrare är kaffepengar ställt mot att de flesta bilägare lägger tusentals kronor i månaden på skatter, försäkring och avbetalningar på bilen.
Vad Sverige och världen behöver är snarare ransonering och planering. Eftersom vårt samhälle är så fast i den strukturella bilismen har bensinen väldigt hög priselasticitet. Först om bensinpriset höjs till uppemot 22 kronor kommer därför bilåkandet att minska tillräckligt, enligt Statens institut för kommunikationsanalys. Men det medför i stället grava orättvisor, där bilkörningens klasskiktning blir ännu mer framträdande.
Ett rättvist sätt att minska bilåkandet vore i stället att ransonera bensinen och dela ut utsläppsrätter, lika till alla. Det låter utopiskt, men koldioxidransonering utreds faktiskt av den brittiska regeringen.
En klimatmiljard fördelad på tre år är ett hån med tanke på att trafikleden Förbifart Stockholm beräknas kosta 25 miljarder. Det krävs enorma satsningar på att bygga om samhället och få fram nya, hållbara energikällor och energisnål teknologi. Då räcker inte små slantar från staten och hopp om att marknaden löser resten.

I söndagens Dagens Nyheter fanns ett reportage om solceller, ett lovande forskningsområde som i likhet med vind- och vågkraft varit förpassade till marginalen. Men till slut har intresset ökat och nu kunde ett stort genombrott presenteras: En solcell som förmår omvandla hela 42,9 procent av solens energi till användbar elektricitet. Bakom tekniken står ett amerikanskt forskarlag med en statlig beställare.
Beställaren såg ett stort problem i behov av snar lösning, och hade pengar och tålamod nog att satsa utan att kräva lönsamhet från dag ett. Sådana planekonomiska lösningar kommer det att krävas mer av om vi ska rädda planeten.
Att beställaren i det här fallet var USA:s armé, och det stora problemet att amerikanska soldater i till exempel Irak tvingas bära omkring på tunga batterier, förändrar inte den slutsatsen.

Rikard Warlenius
rikard.warlenius@arbetaren.se

Men det medför i stället grava orättvisor, där bilkörningens klasskiktning blir ännu mer framträdande.