Vid framställning av biogas ger röttningsanläggningen oundvikliga utsläpp av metan, men netto effekten kan ändå vara en minskning av metan som hamnar i atmosfären när man använder "råvaror" som annars också skulle ha läckt metan, gödsel och avloppsslam t ex. Vad reningsverk brukar det annars faklas av vilket naturligtvis är ett slöseri med energi men inte ger några större utsläpp. Gör man forcerad rätning av något som annars inte skulle ha avgett metan så kan framställningen naturligtvis ge mera metanutsläpp.
Metanet absorberar värmestrålningen mer än hundra ggr "bättre" än CO2 men stannar i atmosfären under en relativ kort period sedan reduceras det till CO2 och vatten uppe i atmosfären, det tar i snitt ca 12 år. Därför varierar uppgiften för koldioxidekvivalenter av metanet beroende på tidsperiod (se GWP
http://en.wikipedia.org/wiki/Global_warming_potential och
http://eeocw.org/get-involved/global-warming-potential), ofta uppges att metanet har en ca 25 ggr större effekt än CO2 men det är vad det har räknat över 100 år medan det är en 72 ggr så kraftig växthusgas än CO2 för de närmaste 20 år och ännu mkt kraftigare om man räknar över 10 år.
Metanets inverkan på klimatet är alltså väldigt olika över vilken period man tittar. Själv tycker jag man inte bara ska se på vad metanet ger för effekt över 100 år eftersom det finns många sjävförstäkande effekter i jordens klimatsystem som kan sättas igång om vi värmer jorden under en kort tid.. Släpper vi ut så mycket metan så att jordens medeltemperaturär under en kort så kan t ex tundrans permafrost börjar smälta som i sin tur lämnar ifrån sig enorma mängder metan och vi får ett snöbålls effekt som ger en mycket mera långsiktig klimatpåverkan. Det samma gäller om polarisen under en period försvinner, det inte bara en katastrof för djurlivet vid polerna och för kustnära områden som översvämmas. Normalt reflekterar den vita polarisen det mesta av solstrålningen, när den är borta kommer det mesta av solstrålningen i stället absorberas och värma jordens yta och därmed kommer effekterna av metanet finnas kvar långt efter att de försvunnit i atmosären.
Jag har tidigare räknat fram att biogasdriften inte ger en så stor klimatfördel om man räknar på metanets klimatpåverkan på 20 år (72 ggr CO2) det räcker med ett par gram metan per km för att komma över motsvarande 120 g CO2/km som en miljöbil max får släppa ut.
Rötningsprocessen i en biogasanläggning ger en gasblandning av metan och CO2 som kan användas som den är i värmekraftcentraler med obetydliga metanutsläpp men för att använda biogas i fordon måste den först renas och komprimeras innan det kan användas i bilar.
Denna uppgradering ger ett par procent metanutsläpp enligt gasföreningen. Sedan uppstår det lite läckage vid distribution och tankning som jag inte har sett några tillförlitliga siffror över. Sedan kan gasbilar släppa ut lite metan genom avgasröret, Euro 3 normen (dvs gasbilar nyare än 2005) föreskriver visserligen max 0,1 g/km men en undersökning av VV som testade en Fiat Punto biogas (årets miljöbl i flera år) visade att katten redan efter ett par tusen mil inte längre klarade att omvandla oförbränd metan i avgaserna (hittar inte länken just nu). Tidigare mätningar av gasbussar har också visat på samma problem, se
http://www.vv.se/filer/nyhetsblad/kilometer_06_2003.pdf se: "Miljöbussar förvandlas till miljöbusar". Observera att detta fel inte upptäcks av bilprovningen eftersom deras maskiner inte kan mäta metan i avgasmätningen.
Ottomotorns typiska HC utsläppsvärden är 10 ggr högre före än efter katalysatorn se
http://www.sunmaskin.se/avgasskola/avgasskola.htm
Max 0,1 g/km som omfattas av Euro 3 (dvs gasbilar nyare än 2005) skulle då vid defekt katalysator kunna bli ca 1 g/km.
Sen är det alltså den totala förlusten i produktionen som tillkommer. Om de sammanlagt handlar om 3% (2% vid upparbetning + 1% vid distribution) och Punton drar 6,4 kg gas /100 km
http://www.miljofordon.se/fordon/detail ... rdonid=341 alltså 64 g/km, vid 3% förlust är det 2 gr/ km.
Sammanlagt 3 g metan vid GWP 20 skulle det alltså bli utsläpp motsvarande 3 x 72 = 216 g CO2 /km. Punton drar vid bensindrift 6,2 l/ 100 km, vilket ger CO2 utsläpp 164,3 g CO2/km dvs på 20 års sikt kan en bils biogasdrift öka växthusgasutsläppen med 31% jmfd bensin. Oftast räknas dock metanets klimatpåverkan på 100 års sikt litar på att katten håller, då blir utsläppen av växthusgaser såklart mkt mindre, 2% utsläpp vid upparbetningen blir då t ex motsvarande ca 50 g CO2/ km . Skulle samma punto drivas med etanol så lär den förbruka ca 8,4 l E85 /100 km vilket också skulle ge ca 50 g CO2/km.
/Aryan