Etanol.nu

Viktigt att handla närproducerat
Publicerad: 12 januari 2009, 01:15

Kära medkonsument: Ställ krav på våra varor och försök påverka utbudet i butikerna. Det är inte butikerna som ska påverka oss till att köpa de varor de tjänar mest på. Jag vill handla närproducerat så mycket som möjligt, men för det ska priset inte vara enormt.

Alla handelskedjor är säkert samma kålsupare, men nu är det banne mig dags att sluta att följa Ica-såpan om Stig på tv. Jag vill hellre handla till rätt pris utan att behöva subventionera dessa reklamavsnitt. Är det någon som vet vad det kostar oss? Jag vill veta vad det gör på min matkasse.

Jag har nära kontakt med bönder, både mjölk- och köttproducenter. I dagens samhälle ska de vara företagare som vilken annan, men så är inte fallet. Det är inte bonden som bestämmer priset på hans vara utan han får ta det som blir över när handeln sagt vad de vill ge och när mejerierna eller slakterierna tagit till sina kostnader.

Jag känner en stor förtvivlan bland bönderna, då deras kostnader bara rusat i höjden och när priset på deras varor, det som vi alla behöver - mat, bara pressas neråt. Prisökningar för producenterna har deras föreningar svårt att ta ut mot handeln eftersom då tar butikkedjorna in andras varor. Vad innebär det i förlängningen?

Jo, naturligtvis att fler av våra varor kommer från andra länder. Transporter är dyra, så det måste vara något som är fel när varor kan fraktas vida omkring och ändå köpas in billigare. Var kommer handlarnas miljötänkande in?

Coop köper ekoprodukter från alla världens hörn, men hur kontrollerar man att dessa underleverantörer verkligen lever upp till de krav som vi ställer här hemma? Skånemejerier fraktade ekomjölk lite längre än önskvärt, men inte tusentalsmil och vi vet att kraven på antibiotika, hormoner och så vidare är samma i hela vårt land.

Nej, nu är det hög tid att handlarna inte bara ser till sin egen vinst utan tar sitt ansvar. Om inte den svenske bonden kan överleva, hur går det då för handeln när alla "lågprisländer" kommit ifatt och vill ha "rätt" betalt för sina varor? Ska vi till exempel få mjölk från Kina då?

Ge producenterna betalt för sina varor så vi även i fortsättningen har svenska alternativ. Handla närproducerat.

Bondens vän

Hur mycket ska klimathysterin få kosta?

2008 års nobelpristagare i ekonomi Paul Krugman har i sin bok "Valser om välfärd" skrivit följande om ekonomer (professorer och uttolkare):

"Idéentreprenörer föredrar metaforer medan professorer föredrar matematiska modeller. Båda modelltyperna har sina nackdelar.Matematiska modeller kan begränsa perspektivet, det kan leda till att man bortser från allt som man inte klarar att få in i ekvationen. Metaforiska modeller å andra sidan skapar allt för lätt ett falskt intryck av insikt och avancerat tänkande och de som enbart litar på metaforer lägger ofta inte märke till att deras vackra fraser döljer grova begreppsmässiga eller faktamässiga misstag".

Vi påstår att det är precis på detta sätt klimathysterin frodas. Politiker faller för Al Gores vältalighet och glömmer bort vad ordflödet egentligen innehåller av fakta. Med sitt ordsvall har Al Gore fått ett nobelpris och genast blir det fakta han presenterar på sin seminarier. I Sverige suger klimathysterikerna till sig alla lättfångade "faktaunderlag" och vi har blivit skrämda av det globala klimathotet som kostar oss skjortan.

Professor E. Källén har skaffat sig en stor dator för att kunna beräkna den framtida globala uppvärmningen. Hur stor och kraftfull dator institutionen än skaffar sig så blir inte beräkningarna bättre än vad de parametrar som stoppas in i datorn medger. Har professorn lyckats få med alla påverkande faktorer som styr väder och vind inom en 20- årsperiod? Knappast troligt; han sovrar och tar med de värden han anser viktiga. Liksom framtida förutsägelser inom nationalekonomi handlar klimatfrågorna också om gissningar, stora datorer till trots. Idag är det relativt lätt för institutionerna att skaffa pengar genom att i ansökan hänföra forskningen till klimatfrågor. Regeringen Reinfeldt har skjutit till en halv miljard kronor extra fram till 2012 då Kyoto-avtalet löper ut.

Vi anser att det är dags för våra politiker att fundera över hur mycket egentligen klimathysterin skall få kosta oss skattebetalare. Vi tycker det är fel att skaffa politiska för att inte säga populistiska poänger på en klimathysteri som inte är helt klarlagd. Med bra idéentreprenörer går det att skrämma människorna till att betala helt onödiga skatter med ett leende än mindre protestera.

Bror Lindahl Nils Ronquist

Ekoveckan 23.01.2009 08:22

På tal om nyårslöfte. Varför inte testa butikerna som du normalt handlar i, pröva att under en veckas tid bara köpa ekologiskt. Finns inte den varan som du vill ha ekologiskt, fråga då efter den.

Passa också på att se efter hur mycket en veckas inköp kostar dig. Det kan vara ett första steg att få koll på din hushållsekonomi. Nu när du ändå är på gång, fokusera då på dina matinköp.
Byt ut minst ett mål mat i veckan mot en vegetarisk måltid. Det är både gott, nyttigt och billigt med vegetarisk mat. En bonus för dig blir det också, eftersom du slipper onödiga tillsatser om du väljer vegetariskt. På tal om billigt och nyttigt, ditt dagliga bröd, baka det själv så vet du vad det innehåller och du spar en hel del slantar. Vem kan motstå doften av nybakt bröd?

Bagar-Berta alias Ann Y Hellenborg (mp)

Förhastat EU-beslut om lågenergilampor
2009-02-03 23:00

EU har beslutat att vanliga glödlampor skall förbjudas med hänsyn till miljön. Under 2009 skall alla matta och de starkaste klara bort från handeln. År 2010 försvinner resten av sortimentet. Är detta ett panikbeslut eftersom EU har beslutat att minskningen av växthusgaser skall ske med 20 procent fram till 2020?

Beslutet är märkligt när EU samtidigt ser mellan fingrarna på att svenska Vattenfall flyttar byar i Tyskland för brunkolsbrytning. Några av de brunkolsdriva kraftverken släpper tillsammans ut en och en halv gång så mycket koldioxid som hela Sverige.
Att EU:s statschefer flyger till Lissabon för att underteckna fördraget och sedan flyger tillbaka till Bryssel skall vi blunda för. Har man inom EU tagit hänsyn till elnätet och till elallergiker? Det svenska elnätet är byggt för 50 hertz (svängningar per sekund). Lågenergilamporna är avsevärt mer komplicerade. Lampan är fylld med gas som antänds mellan 40 000–50 000 gånger per sekund. Är det svenska elnätet dimensionerat för detta? Har EU tagit hänsyn till att lågenergilamporna alstrar elektromagnetiska fält, både runt lampan och långt ut på elnätet? EU känner till hela problematiken men underlåter att informera.

Lågenergilamporna innehåller kvicksilver och är ett miljöfarligt avfall som skall deponeras på en miljöstation, alltså inte i hushållsavfallet. Kvicksilver har ingen halveringstid och försvinner därför aldrig utan skall förvaras på samma sätt som avfall från kärnkraftverken. Skulle en lampa gå sönder uppstår en komplicerad situation.
Är lampan kall skall resterna samlas upp och läggas i en glasburk. Är lampan varm skall fönstren öppnas och dörrarna till rummet stängas under en tidsperiod av 20–30 minuter. På samma sätt som vid en kall lampa skall resterna ner i en glasburk med lock.

Dammsugare får aldrig användas för risken finns att den finfördelar och sprider kvicksilvret. Så var det med EU:s lampbeslut – panik för att lugna
miljötalibanerna.

Anders Andersson

Bevara den vanliga glödlampan
2009-02-05 23:00

I Norra Skåne den 2/1 läste jag bland annat om hur miljöfarlig lågenergilampan verkar vara. Lågenergilampan är energisnål och miljövänlig endast när den är tänd, men det verkar vara tvärt-om vid tillverkningen, handhavandet och inte minst vid destrueringen.
Därför undrar jag vad vi ställer till med när nu "EU-maffian" förordar att vi skall byta ut miljontals glödlampor över hela Europa mot dessa så kallade lågenergilampor? Byter vi inte bara ut ett mindre farligt energiflödesställe mot flera farliga sådana? Det finns också många el-allergiker som i så fall kommer att få det mycket värre.
Visst kan vi spara en hel del watt när som sagt lågenergilampan är tänd men skall vi då istället lägga kanhända ännu mera energi på lågenergilampans miljöfarligheter, så har jag svårt att förstå meningen härmed.
För övrigt anser jag att vi kan spara en massa watt även med den vanliga glödlampan, om vi bara vill och blir tillräckligt motiverade. Till den vanliga glödlampans fördelar skriver jag: det billiga priset vilket pekar på en enkel och inte så energikrävande tillverkningsprocedur, glödlampan alstrar även värme vilket i de flesta fall inte är ofördelaktigt samt att den är ofarligare att destruera. Jag anser som avslutning att innan vi byter ut "pest mot kolera" och blir "EU-maffians" försökskaniner, så behövs nog mer marknadsopåverkad forskning.

Jan Mattsson

den 20 februari 2009
föreningen etanol.nu uppmärksammar insändare från Göinge MUF
Etanol.nu är en förening som verkar för etanoldrivna fordon om som följt debatten angående klimatfrågan och även brukar ge sina kommentarer om de olika inläggen. Inlägget från göinge mug bemöttes med ett: Ja, Jösses.....

bifogar insändaren infråga så får ni själva bedömma:

Miljöskatter är skadliga 2008-12-11 23:00
Miljöfrågan är något som ständigt diskuteras och debatteras i media, och det råder delade meningar om den. En större opinion trycker nu på att global warming är bluff, medan miljörörelsen fortfarande kämpar på för att bevisa dess äkthet. Frågan vi tycker ni bör ställa er är varför man ska straffa dem som har det sämst? Alla miljöskatter slår hårdast på dem med dålig ekonomi som pensionärer, ensamstående föräldrar och lågavlönade. De som redan har det som svårast straffas på ett sätt som sänker deras levnadsstandard. Genom drivmedelskatten minskar politiker deras kvalitet på livet värst. Den rike har ändå råd att tanka sin bil, men hur gör den ensamma lågavlönade mamman som behöver bilen för att åka till jobbet och pensionären på landsbygden som behöver bilen för att åka och handla? Detta är inte en fråga om någon lyxvara, utan något som är nödvändigt för de flesta svenskar. Att staten vill begränsa livet för invånarna på ett sådant sätt är inte acceptabelt.

Gabriele Lindborg, Jonathan R Jönsson Göinge MUF
Upplagd av miss Drusilla kl. 06:40

Tänk efter före
Det var frutkansvärt att få hör på radion om Tjernobyolyckan. Jag minns vad rädd vi blev i hela Sverige. Det var precis som det vore krig. Vi fick information varje timme hur vi skullel bära oss åt för att inte få den förbaskade dyngan på oss. Det var ju risker för biverkningar och det var mycket farligt att äta bär, frukt, svamp, ren, älg och fisk.

Barnen fick inte vara i sina sandlådor och leka och mycket annat v i fick vi vara observanta på. Men ändå byggs nya reaktorer, vi kan aldrig vara riktigt säkra. Det kan hända igen.

Det kan inte vara en vanlig människa som råder över världen nu. Hur kan man ha hjärta till att påstå att inte kärnkraften är miljöfarlig.Det är en tickande bomb som kan förstöra människor, himmel och jord.Det finns så många goda miljövänliga alternativ vi kan välja och få slippa känna oro för den farliga kärnkraften.Vi måste vara rädda om varanda och vår hälsa. Så tänk efter före

Ingrid Kristina

Tack till dem som orkar

Tack. Jag vill tacka dem som orkar skriva och kämpa mot kärnkraftsförespråkarnas missvisande argument. Jag är glad för att ni orkar skriva även om ni blir trötta.

Snälla, fortsätt skriv! Ni som kan och vet att uttrycka er om den sanning som ni har inom er.

Kärnkraft håller inte i något led framöver. Den är lättvindig nu, bara nu.

Eva

Kalhuggning är ändå bäst (19/3)
Tillväxten i de svenska skogarna är idag högre än någonsin.Det är en direkt effekt av att svenskt skogsbruk införde trakthyggesbruk - kalhuggning - med plantering i stor skala med början under 1950-talet.
Det skriver professor Björn Elfving och docent Lars Lundqvist, Skogsproduktionsgruppen, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU i Umeå

En högljudd grupp debattörer har en längre tid förespråkat att svenskt skogsbruk ska överge det rådande trakthyggesbruket och införa så kallat kalhyggesfritt skogsbruk, exempelvis den av Mats Hagner uppfunna metoden naturkultur. Effekterna av en sån omläggning av skogsbruket skulle bli förödande för Sverige.
Debattörerna hävdar också att enskilda skogsägare tvingas att kalhugga sin skog, mot sin vilja, men det finns faktiskt ingen avverkningsplikt i svenskt skogsbruk. Den som vill spara sin skog kan göra det. Varken Skogsvårdslagen eller Skogsstyrelsen kan tvinga en skogsägare att avverka. Tvärtom!
Två av lagens huvudsyften är att hindra skogsägare från att gallra för hårt eller slutavverka skogen innan den vuxit färdigt. Skogsvårdslagen kräver däremot inte att skogsägare ska maximera virkesproduktionen på sin mark, utan anger en skamgräns, en lägsta nivå som samhället kan acceptera. Den gränsen är satt så att skogens tillväxt efter en avverkning ska vara åtminstone hälften av vad marken normalt beräknas kunna ge. En skogsägare som håller sig inom lagens gränser får avverka hur han/hon vill, oavsett om avverkningen kallas gallring, blädning eller naturkultur.

Men markens produktionsnivå är inte naturgiven en gång för alla utan påverkas av samspelet mellan träden och marken. För att bibehålla en hög produktion behöver systemet startas om ibland, av en skogsbrand eller en kalhuggning med markberedning, annars minskar den näring som är tillgänglig för träden och därmed tillväxten. Att bara avverka en del av de grövre träden och låta de övriga växa till sig, som vid blädning och naturkultur, ger sällan den nystart som krävs för en långsiktigt hög produktion.
De försök som gjorts att jämföra produktiviteten för skogsbruk med kalhuggningplantering (trakthyggesbruk) och kalhyggesfritt skogsbruk i form av blädningsbruk, indikerar att trakthyggesbruk ger 15-40 procent högre produktion. Vid en exkursion 1954, till några av det fåtal äldre planteringar som då fanns i Västerbotten, gjordes prognosen att kalhuggning följt av plantering borde kunna fördubbla den dåvarande virkesproduktionen.
Vi har nu nått halvvägs. Tillväxten i länet ökade från 6,5 till 10 miljoner kubikmeter från 1970 fram till början av 2000-talet. Huvudorsaken är en vitalisering av produktionssystemet genom kalhuggning-markberedning-plantering.

De som förespråkar naturkultur menar att tillväxten inte sänks av utglesningen av skogen, och skulle den trots allt sjunka så kompenseras det på sikt av att de plantor man planterar i luckorna skulle växa så mycket bättre. De resultat vi har visar att det tar minst 50-60 år för skog i Västerbottens inland att återhämta sig efter en avverkning enligt principen naturkultur. På dessa 50-60 år har huvuddelen av plantorna i bästa fall hunnit bli 2-3 m höga.
Naturkultur skapar gles, lågproducerande restskog av samma typ som Norrland var täckt av i slutet av 1940-talet. Kalhuggning, markberedning och plantering på samma mark skulle på 80 år ge en slutavverkningsmogen skog som i genomsnitt under de 80 åren haft dubbelt så hög tillväxt.
Men även om kalhuggning-plantering i allmänhet är överlägset ur produktionssynpunkt så finns det tillfällen när så kallat kalhyggesfritt skogsbruk är både önskvärt och lämpligt. Då finns det i huvudsak två olika sätt att göra det på.
En olikåldrig, fullskiktad granskog kan man gallra försiktigt vid upprepade tillfällen, och gallringen kallas då blädning. Under förutsättning att man hela tiden lämnar kvar en tillräckligt tät skog så kan man fortsätta på samma sätt under mycket lång tid. I en tallskog kan man lämna kvar en tät skärm av fröträd istället för att kalhugga. I takt med att den nya skogen växer upp så glesar man ut bland fröträden och till sist är alla fröträd avverkade och man har en ny tallskog på väg.
Båda alternativen är rimligt utforskade och beprövade. De ger inte en lika hög tillväxt som kalhuggning-plantering, men med rätt förutsättningar och rätt utförda så är de fullt tillåtna enligt Skogsvårdslagen.

Tillväxten i våra skogar är idag högre än någonsin, och det är en direkt effekt av att svenskt skogsbruk införde trakthyggesbruk med plantering i stor skala med början under 1950-talet.
I framtiden kan vi se fram emot en ännu högre tillväxt och avverkning i skogen, som bland annat kan användas för att producera grön energi som kan ersätta energi från fossilt bränsle. Även det stående virkesförrådet har ökat och därmed också kolbindningen i skogen.
Men skogens viktiga roll i kolbalansen är inte kollagring utan att ersätta användning av fossila bränslen, så att kolet ska kunna ligga kvar i kolgruvorna, och att ersätta energikrävande material med virke! Det är så vi motverkar höjningen av luftens koldioxidhalt och den befarade globala uppvärmningen på bästa sätt.

Björn Elfving

Vetenskapen är inte enig om klimatlarmen (12/3)

FN:s klimatpanel, IPCC, bildades 1988 med direktivet att sammanställa forskningsrapporter rörande människans inverkan på klimatet. Perspektivet har gjort att man koncentrerat arbetet på en växthuseffekt orsakad av mänskliga utsläpp av växthusgaser som koldioxid, metan och lustgas.
Denna inskränkning innebär att man inte tillräckligt uppmärksammat andra klimatpåverkande faktorer. Vi menar att det saknas belägg för att klimatförändringar inte huvudsakligen har naturliga orsaker.

IPCC:s scenarier över hur man tror klimatet kommer att utvecklas bygger på datormodeller. Modellerna är konstruerade så att måttligt förhöjda halter av koldioxid i atmosfären ger upphov till en avsevärd uppvärmning. Med scenarierna som underlag har man sedan utfärdat och utfärdar larmrapporter. Ledande alarmister har gått längre än IPCC och har med framgång lyckats föra ut bilden att deras påståenden är grundade på vetenskaplig konsensus - ett påstående som man lätt kan visa är felaktigt.
Utvecklingen är ett allvarligt hot mot hela vetenskapssamhällets trovärdighet.
Vår uppfattning är:
- att man inte kunnat visa ett signifikant orsakssamband mellan förhöjd koldioxidhalt och eventuella klimatförändringar.
- att den observerade uppvärmningen under 1900-talet inte ger anledning till oro, oavsett orsakerna.
- att de klimatmodeller som larmrapporterna bygger på har ringa prognosvärde.
- att påståendet om konsensus i frågan saknar stöd.
- att en klimatpolitik som bygger på IPCC:s scenarier riskerar att leda till ett förödande slöseri med mänskliga och ekonomiska resurser som främst drabbar de fattiga i världen.

Innan samhället fattar långtgående beslut rörande klimatpolitiken bör vi se till att stå på en säkrare vetenskaplig grund än den vi har idag.
Regeringen bör därför initiera en hearing med ett brett spektrum av representanter för vetenskapssamhället med olika syn på klimatfrågan.

Jonny Fagerström, miljödebattör
Göran Ahlgren, docent i organisk kemi
Lars Bern, f d chef för ÅF och IVL Svenska Miljöinstitutet, f d ordf i Det Naturliga Stegets miljöinstitut
P-O Eriksson, f d VD Sandvik
Peter Stilbs, professor i fysikalisk kemi
Maggie Thauersköld, bloggen The Climate Scam
C-G Ribbing, professor i fasta tillståndets fysik
Gösta Walin, professor emeritus i oceanografi
Sten Kaijser, professor emeritus i matematik
Wibjörn Karlèn, professor emeritus i naturgeografi

Företrädare för Stockholmsinitativet - som är ett politiskt och ekonomiskt oberoende nätverk vars ambition är att kritiskt granska klimatfrågan och belysa dess politiska och ekonomiska konsekvenser.

Mer kärnkraft kan hota Östersjöns miljö
Publicerad: 25 mars 2009, 01:15

Vilka blir konsekvenserna för Östersjön om Alliansens planer och beslut blir verklighet angående förnyelse av kärnkraften? Östersjön är ett innanhav där det tar 30-35 år för en vattengenomströmning.

Det är inte bara en svenska förnyelse av kärnkraften utan det kommer även att bli en avsevärd kapacitetshöjning. Även andra länder runt Östersjön bygger ut och planerar för utbyggnad av kärnkraft.

För att kärnkraften ska fungera behöver aggregaten stora mängder kylvatten, sammanlagt för samtliga kärnkraftverk i Östersjön kan det röra sig om 3 000 kubikmeter per sekund på 8-12 graders uppvärmning vid utsläppet. Vilka blir konsekvenserna av denna uppvärmning?

Att det får en påverkan i närområdet det är helt klart, för det biologiska livet och även för växtligheten. Det kan även påverka hela Östersjön med hänsyn till Östersjöns låga vattenomsättning. Kommer halterna av radioaktiva ämnen i fisk att öka? Det är många frågeställningar som kommer upp av en utbyggd kärnkraft kring Östersjön med angränsande vatten.

Vid Ringhals på västkusten har man gjort undersökningar om vad som kan förekomma vid vattenintaget av kylvatten. Vid ett genomflöde av 80 kubikmeter havsvatten per sekund kan det totala antalet torskägg som sugs in i verket röra sig om två miljarder samt 200 miljoner ägg av rödspätta.

Det är inte känt om dessa embryon klarar sig vid en uppvärmning på 8-12 grader. Det mest troliga är att de dör på grund av det stora tryck och uppvärmning de utsätts för. Även glasålarna passerar genom kärnkraftverket.

När Ringhals har haft ett aggregat i drift krävs det 40 kubikmeter i sekunden kylvatten. Under mars, april månad har en kvarts miljon till en miljon cirka tio centimeter långa glasålar passerat genom verket. Den senaste beräkningen motsvarar en vikt på ett halvt ton.

Glasålarna ser ut att klara sig utan synliga skador. Här borde man ha gjort en mera ingående undersökning.

Värre är det för de större 15-30 centimeter stora gulålarna, dessa fastnar i silarna och dör. I Ringhals dog cirka 35 000 gulålar årligen på detta sätt 1975 - 1979, av vilka huvuddelen var honor. Om dessa gulålar hade fått leva till de hade varit utvandringsfärdiga hade de vägt cirka 35 ton. Det sägs inte något om de gulålar som är mellan 30-60 centimeter eller däröver.

Andra fiskarter som finns i närområdet sugs in i verket och dödas. Ringhals behöver en kylvattenmängd på 175 kubikmeter i sekunden.

Med en sådan stor planering av kommande kärnkraft finns det även behov av upparbetning av utbränt kärnbränsle. Eller ska det upparbetas i Windscale i västra England, där omfattande utsläpp förekommit av radioaktiva ämnen väster om brittiska öarna som kan påverka livet i havet.

Sammantaget kan man väl säga att kärnkraftverken är några riktiga dödsmaskiner för livet i havet och även livet på land, om olyckan skulle vara framme. Kärnkraften är inte något att bygga ett samhälle på med de risker som förekommer från brytning av uran till slutförvaring av avfallet. Tänk om, ni som har makten att bestämma.

Kärnkraften får man se och bedöma, hur det påverkar livet i havet och på land, i ett hundraårsperspektiv.

Henry Berntsson

Kommunalskatt till närregionen 27.03.2009 08:48

Klimatkonferenserna samlar människor från många länder. Klimatfrågorna är globala.
Tänk, om vi en stund skulle se frågorna ur en lägre nivå! Kanske ur ett svenskt perspektiv:
Låt oss se på den ständigt aktuella frågan om vår mat!

Läste i en tidning för inte så länge sedan, att en amerikansk studie visat att barn, som vuxit upp med ”färsk” mat, var friskare och mindre feta än de som vuxit upp med s.k. skräpmat.
Tidigare läste jag i en tidning om svenska djur, som väl slaktades i Sverige, skickades till Polen för att styckas, dock inte av polackerna utan av gästarbetare från andra länder. Därefter sändes köttet åter till Sverige för att distribueras till skilda platser i landet, till storkök bl.a., där mat skulle tillagas, kylas, frysas o.s.v. Det skickades också ofta till kök, där den sedan portionsförpackad sändes till äldreboenden o.dyl. Eftersom inte alla äter lika stora portioner slängs mycket av maten på sådana institutioner. Förutom slöseriet med överbliven mat slöas ju en massa energi, som gått åt vid tillagningen, förpackningen o.s.v.
Vilket miljövänligt material används till alla förpackningar, som bygger upp ett enormt sopberg, som ingen ens viskar om? Blir det inga miljöfarliga utsläpp vid alla transporter?
Ja, jag vet, att allt betalas av skattemedel både till staten och kommunen, men för individen är det ju skatt som skatt. Kanske många skulle önska att deras del av kommunalskatten stannade i den egna kommunen för att användas till närproducerad mat och arbete åt de människor i bygden, som ägnar sig åt matproduktion och tillagning m.m.
Finns det någon statistik som visar, hur många människor som dött av ”dålig” mat i mindre kök kontra dem, som dött av alla tillsatser i industrimaten, konserveringsmedel, smaktillsatser, färgämnen och annat?

Orolig pensionär