Etanol.nu

Miljardinvesterar i kolkraft

2009-11-05


Statens eget kraftbolag, Vattenfall, investerar 58 miljarder kronor i nya kol- och gaskraftverk. I Nederländerna ska ett nytt jättekraftverk för 19 miljarder kronor byggas.


En kartläggning som Dagens Industri gjort visar att statliga Vattenfalls nya kol- och gaskraftverk kommer att släppa ut över 15 miljoner ton koldioxid per år. Totalt ska 58 miljarder kronor investeras i fossil energi, enligt tidningen.

Det nya kraftverket som byggs i Nederländerna ska till en början eldas med naturgas, men enligt planerna ska kraftverket på sikt även kunna eldas med kol.

I TYSKLAND SKA Vattenfall öppna brunkolsgruvan Reichwalde för att säkra tillgången på brunkol.

– Det kan verka paradoxalt med tanke på miljön, men nödvändigt eftersom vissa marknader är beroende av kolkraft, säger Lars Gejrot, tillförordnad kommunikationsdirektör på Vattenfall, till DI.

HAN HÄVDAR DOCK fortsatt att koncernen bedriver "ett aktivt miljöarbete".

– Vi måste agera utifrån de naturliga och politiska förutsättningar som finns på respektive marknad, säger Gejrot.

Kollade upp på Nuons hemsida hur milieuvänliga de egentliga är.



vindkraft 3%
vattenkraft 1%
biomassa 0,5%

summa förnyelsebart 4,5%

naturgas + CO från järnvärk 18%
naturgas i värmekraftcentraler 12,5%
naturgasturbincenraler 29%
Kolkraft 36%

summa fossilt 95,5% !!

Fint jobbat vattenkraft!

Kanske pengerna hade varit bättre om de hade används för att hjälpa SAAB och att börja serietillverka en pluginhybrid?

/Aryan

Alla energibolag säljer miljömärkt el. Själv har jag vindkraftsel från Eon. Allra helst hade jag dock velat ha egna vindkraftsandelar. Någon gång ska det bli av.

Vattenfall investerar stort i "smutsig" energi

Vattenfall ökar sina investeringar i fossil energi med 72 procent. Samtidigt halverar bolaget investeringarna i vindkraft. Det framgår av den nya femårsplanen.

Statliga kraftjätten Vattenfall har i skymundan utökat offensiven på fossil energi i form av kol- och gasverk samt brunkolsbrytning. Bolaget ska där pumpa in över 100 miljarder kronor de kommande fyra åren, skriver Dagens Industri.

Det är de senaste årens köprunda som gjort Vattenfall till en av Europas största koldioxidutsläppare. Det har väckt massiv kritik. Utsläppen från bolaget kommer dessutom att öka rejält med de nya investeringarna i kol- och gaskraftverk i Tyskland, Nederländerna och Polen. Investeringarna väntas ge en ökning av Sveriges koldioxidutsläpp med nästan 30 procent.

När Vattenfall presenterade bokslutet förra veckan sa avgående vd Lars G Josefsson att det främst handlar om att göra elen ren. Men i verkligheten planerar bolaget att halvera investeringarna i vindkraft i sin nya femårsplan.

"Elpriserna har sjunkit kraftigt vilket delvis bidrar till att en del vindkraftsprojekt inte klarar lönsamhetskraven", säger vice vd Dag Andresen till Dagens Industri.

Dag Andresen poängterar dock att bolaget har mycket stora planer för vindkraft framöver.

Vattenfall är sämst i klassen bland de europeiska energibolagen. Inget annat bolag har gjort så dåliga affärer som den svenska energi­jätten.

I samband med kvartalsrapporten i tisdags rapporterade Vattenfall en brakförlust av sällan skådat slag. Vattenfall tvingas skriva ned värdet på sina tillgångar med 30 miljarder kronor, främst på grund av affären med holländska gasjätten Nuon. Lågkonjunktur, billiga utsläppsrätter och ökad konkurrens från förnybar energiproduktion har också bidragit till bolagets svårigheter.

Enligt Vattenfalls ledning är den drakoniska nedskrivningen i linje med vad övriga europeiska energijättar tvingats till under några svåra år på energimarknaden. Men enligt DN:s jämförelse stämmer inte detta. Tvärtom utmärker sig Vattenfall som sämst i klassen, särskilt om man jämför Vattenfalls storlek med de övriga bolagen.

Lägger man därtill ihop Vattenfalls förlustnedskrivningar 2010, 2011 och 2012 med de 30 miljarder som nu rapporterats har bolaget gjort 65 miljarder i förlust på drygt tre år. Detta talar för att Vattenfall ensamt skulle stå för uppemot 20 procent av de totala nedskrivningarna bland Europas 16 största elproducenter. Det ska jämföras med att Vattenfall bara har några procent av den sammanlagda marknadsandelen.

Vattenfall dyr nota för skattebetalarna

70 miljarder kronor. Så mycket har Vattenfalls förlustaffärer kostat skattebetalarna de senaste fem åren. Enbart tillgångarna i holländska kraftföretaget Nuon har skrivits ned med 37,5 miljarder kronor.

– Förlusterna är dock ännu större. Nuon kommer att kosta staten ytterligare 20 miljarder kronor, spår Björn Karlsson, professor i energisystem vid Linköpings universitet.

Vattenfall styckas i två geografiska delar, en nordisk och en utomnordisk del, vilket talar för en möjlig framtida försäljning. Bolag i Danmark, Finland, Belgien och Polen har redan sålts. Minst 2.500 anställda kommer att mista sina jobb i Sverige, Tyskland och Holland.

Samtidigt passar Vattenfalls ledning på att göra ytterligare en nedskrivning av sina tillgångar motsvarande 29,7 miljarder kronor. Förlusten är hisnande och är mer än vad som betalas ut i barnbidrag varje år. Tillsammans med tidigare nedskrivningar som Vattenfall tvingats göra sedan 2009 är förlusterna uppe i drygt 70 miljarder kronor, varav det mesta under 2012 och 2013 och absoluta merparten från Nuon-affären.

– Den europeiska elmarknaden är transparent och bolagens vinster är det som bestämmer värdet. Vi var flera som varnade för att prislappen på Nuon skulle ha varit 30 miljarder kronor och Vattenfall betalade därmed 60 miljarder för mycket, fortsätter Björn Karlsson.

Många har skyllt Vattenfalls misslyckade affärer på tidigare vd:n Lars G Josefsson och kritiserat Vattenfall för att ha sålt små väl fungerande svenska vattenkraftverk för att köpa dyra kol- och gasbolag på kontinenten. Men varken finansmarknadsminister Peter Norman (M), Vattenfalls nuvarande vd Øystein Løseth, eller Vattenfalls styrelseordförande Lars G Nordström vill lasta tidigare ledning för rekordförlusten.

Vattenfalls dotterbolag Nuon har också påbörjat förberedelserna för att bygga en pilotanläggning för avskiljning och lagring av koldioxid vid Willem Alexander-kraftverket i Buggenum i Nederländerna. Eftersom Willem Alexander-kraftverket bygger på förgasningsteknik är det en perfekt plats för att testa avskiljning av koldioxid med hjälp av förförbränning. Pilotprojektet inleddes i augusti 2010.

Kommersiellt bärkraftig drift
Inom projektet siktar man på att ha ett kommersiellt gångbart koncept klart senast år 2020.

High operating costs and low energy prices make power plant unprofitable
Nuon closes Buggenum plant

Nuon regrets the closure, but the persistent low energy prices combined with the high cost basis of the plant makes a profitable operation impossible. Also the co-firing of biomass does not provide profitable prospects